Landshövdingen över Östergötland

Landshövdingen över Östergötland

Kongl. Maij:tz
Förordnade
Landzhöfdinge öfwer Östergiöthland
Anders Leijonhielm
UTaf de nu upläste åtskillige Hans Kongl. Maij:tz allernådigste Bref och giorde Förordningar / Contributions wärcket beträffande för nästkommande Åhr / wil GUD / 1715.lärer nu alla uti gemen och hwar och en i synnerhet / af Hans Kongl. Maij:tz trogne Undersåtare / uti detta mig i nåder anförtrodde Höfdingedömme / nogsamt och tydeligen hafwa förnummit / Hans Kongl. Maij:tz allernådigste wilja och befalning / så wäl huru Contribuionerne på sätt och wijs som Åhr 1713 skola uthgiöras / som och huru Skattningen af alla löös och fast Egendom i Städerne och på Landet skal skie til en billig jämlikhet / samt effter den föreskrefne Methoden inrättad och effterkommen blifwa. Och som Hans Kongl. Maij:t igenom dess till mig aflåtne egit allernådigste Bref Dat. Demotica den 23 sidstledne Aprilis i synnerhet anbefalt / at jag på det skyndesammaste wille befordra Skattningen til sin fullbordan i detta mig i Nåder anförtrodde Lähn / och sedan ofördröijeligen til Contributions Ränteriet insända ricktige Skattnings Längder / på det Contributionerne der effter må kunna uthskrifwas och Medel der på uphandlas och infordras / til uthförande af de nödige och högt angelägne författningar til Rijkets och Föderneslandets bästa / hwilken

djv 60

ken allernådigste befalning så wäl Hennes Kongl. Höghet Arf=PRINCESSAN tillika med den höga Kongl. SENATEN, igenom Bref dat. den 16 coh 26 Octob. samt 2 November, som och Kongl. Contributions Ränteriet af den 30 Octob. förledne äfwen til mig itererat. och der hoos öfwersändt mig ännu ytterligare någre Transumpter af Hans Kongl. Maij:tz ankomne allernådigste Bref / tienande wederbörande til bättre uplysning och underrättelse wijd sielfwa Skattningen. Ty warda de och derföre här wijd bijfogade som följer. Nämligen

Transumpt af Hans Kongl. Maj:tz
någigste Bref / Daterat Timur-
tasch den 30 Maij Anno 1713
HWad Bruken angår / så är förordningen der uti klar / at åbygnaden af Smedior / Hamrar och hwad mehra förmåner der finnas / böra skattas som fast Egendom / men Materialer och Effecter, räknas ibland den lösa Egendomen. Börandes eljest / wijd Skattningen af all fast Egendom både på Landet och i Städerne / Förordningen uti alt effterfölljas / och intet Kiöpe=Brefwet allena tagas til fundament.
Wij hafwe wäl också förnummit / at någre orichtigt angifwit deras Egendom til Skattning / hwar igenom de redelige och rättsinte komma at lijda; Men som i förstone wijd detta nya Wärcket icke så jämt har kunnat tilgå / emedan alla intet så noga lära hafwa warit underrättade om dess egenteliga Beskaffenhet / tyden jämwäl til sidsta Skattningen warit kort / at den samma intet noga har kunnat förrättas / som eljest hade kunnat skie; Förmodandes wij at när behörig tijd til Skattningen lemnas / lärer hwar och en med så mycken större flijt sökia at drefwa Skattningen til en jämlijk billighet / så at ingen må få tilfälle något at undandölja / hälst nu sedan de / hwars Egendom för fullo är upgifwen / klarligen see / at de komma at lijda / om de icke see derpå at andra giöra det samma / de åter som denna senare gången förringa blifwit skattade låta snart finna sig hwar uti de böra högre Skattas / och således kan rättas / hwad den förra gången för tidsens korthet skull har warit efftersatt / så wille Wij icke allenast hafwa lemnadt opåtalt alt hwad wijd förra Skattningen i det måhlet kan wara förbijgångit / utan ock hafwa förordnat at hwad hädaneffter sedan Revideringen är hållen / kan befinnas wara förtegat eller förringa skattat / det skal lemnas opåtalt / så at ingen Contribution för det åhret der af betahlas; Doch bör sådant wid nästa Skattning intet gås förbij / kommandes hwar och en som förringa warit skattad / at skattas så mycket högre som billigheten fordrar / utan at derföre greveras för det förflutne åhret; Gouverneurer och Landzhöfdingar böra och til wederbörlig Skattningz=Orter i tijd tilkänna gifwa / hwad de wijd genomseendet af förra åhrs Skattnings=Längder finna wara förbijgångit at sådant wijd den förestående Skattningen nogare kan achtas.
Angående Crono=Förpantningar och i Banqven på Interesse stående Capitaler, så hafwa Wij redan för detta uthi Wårt nådige Bref til Samtelige Rådet af den 27 Martij sidstledne Oss der öfwer yttrat / at dee intet kunne undslippa / dock böra desse Capitaler af wederbörande skattas ibland den öfrige lösa Egendomen.
Beträffande gildbunden fast Egendom / så förblif=


djv 61

blifwer der med / som post Scriptum af wårt Bref til Landzhöfdingarne daterat den 4 Junij i åhr innehåller / så at man i alla måhl håller sigh til den Fasta Egendomen; Och hwad den Lösa Egendomen i sådant fall anbelangar / så betalar den som har til fordra Contribution för sådant sitt utestående Capital; Men den som är skyldig åth en annan / slipper at betala den lösa Egendomen / så wijda han bewijsar sig wara skyldig åth en annan / och den samma widkiännes sådan sin fordran / då det faller af sig sielft at han derföre bör betala Contributionen, doch får man uti det Fasta intet blanda eller afdraga det som man är skyldig / utan allenast i den Lösa / som förmält är / hwilket och wid den i Banquen pantsatte Faste Egendomen bör i acht tagas / så at fast deraf äfwen som all annan Egendom Contributionen erlägges / så har dock Possessoren ingen rätt at fordra ersättning derföre af Banquen, emedan Banquen som ett Publiquer Wärck icke betalar någon Contribution för dess Capitaler, utan får Jordägaren sin Lösa Egendom afdraga / hwad han klart kan bewisa sig i Contant til Banquen eller någon annan på sitt Gods wara skyldig.
Ifrån denna allmenna jämlikheten ibland Undersåtarne kunne Wij icke ifrån Skattningen undantaga och befrija / Böcker / Officerares Monderingar eller sådane Saker och Huusgeråd / som dageligen brukas och nötes; Men nbärgat Säd och Höö / bör det åhret det inbergas uunder Egendom icke skattas.
När Ägaren intet är hemma då Skattningen förrättas / då gille Wij i nåder at man giör sin flijt af des Hustru / Anhörige eller betiente at få den lösa Egendomen upgifwen / och at ägaren sedan tilskriffwes sig deröfwer siälf widare at yttra.
Elljest som Wårt nådige wälbehag underdånigst warit hemstält / om icke dee Ordinareie Landt Räntmästarne kunde emottaga Contributions Medlen / men likwäl hafwa dem i särskilt Rum under 3 lås förwarade emedan swårt är at förmå nogon sig den syslan utan Löhn at antaga & så förblifwer der med effter Förordningen / nembligen / at intet dee Ordinarie Landt=Räntmästarne der til brukas / utan särskilte Personer utwäljäs / hwila i anledning af Förordningen bestås en wiss Löhn af Contributions Medlen som Cntribution: Ränterijet pröfwar billigt dem at tilläggia.
Hwad Plåtar angår / så wore bäst at man påfinner tiänlige utwägar til at få Contributionen betalt allena med Caroliner och Silfwermynt / til at undwika den omkostningen som elljest bör giöras med Skiutzen och Hwarfz=hyran för Plåtar.
Men skulle man intet kunna undwijka at emottaga en dehl uti Plåtar så måste fuller til deras försell af Contributions Medlen bestås Upbördsmännen så mycket som för andra Crono Model effter Cammar Collegij Förordning godt giöres / och i fall intet utaf Härads medlen så mycket skulle wara at tilgå / at Ränterie Kistorne med låås och nycklar deraf kunna betalas / eller hyran för Rummen til Plåtarnas förwarande erläggias / så tillåta Wij i nåder at sådant jämwäl må tagas af Contributions Medlen.
CAROLUS