Kongl. Maj:ts Förordning Gifwen uti Timurtasch, den 30 Maj, År 1713

Kongl. Maj:ts Förordning Gifwen uti Timurtasch, den 30 Maj, År 1713

Hällestad P IV

Kontributionslängd 1715

(med kungl. förordning 1713)

djv 47

Kongl. Maj:ts
Nådige
Förordning/
På hwad sätt
Contributionerne
Til Undersåtarnes märkeliga Lindring
efter en billig Jämlikhet skola utgiöras;
Affattad den 4. Junii, 1712
Och nu mera tydeligare förklarad.
Gifwen uti Timurtasch, den 30 Maj, År 1713.


Cum gratia & priviliegio Sacr. Reg. Majestatis.

Stockholm/
Hos Joh. Henr. Werner, Kongl. Maj:ts
och Upsala Academ. Boktr.
År 1714

djv 48

Såsom Kongl. Maj:t mycket ogierna har måst förnimma/ hurusom de Contributioner, hwilke efter Ständernes på förra Riksdagar giorde bewillningar/ af dess trogna Undersåtare utgiöras/ till Riksens oumgiängeliga tarfwor / mycket ojämt utgå / så at större delen utöfwer deras förmågo därigenom warda beswärade / hwaraf händer / at fattigdomen årligen tiltager; men det som til Rikets förnödenheter bör utgifwas / däremot förminskas; Altså har Kongl. Maj: af en nådig omsorg för Dess trogna Undersåtares allmänna wälfärd / warit betänkt på billigare utwägar til sådana Utgifters erläggiande / när de kunna behöfwas / hwarigenom den förmögnare intet kommer at utgiöra mindre / ej eller den oför=
A2

djv 49

oförmögnare mera / än dess wilkor tåla / då de bägge blifwa behållne / hwilket säkrast skier / när sådane medel utgiöras efter en skiälig Jämlikhet af Egendomen / anten til Ottonde delen / Fierde delen eller Hälften af hwar hundrade Penning / mera eller mindre / alt efter som Riksens tarfwor erfordra / hwaremot alla härtils wanlige extraordinarie Contributioner, hwad namn the hafwa kunna / aldeles blifwa afskaffade; men som til at utfinna ett wist Capital, hwar efter en sådan jämlik Contribution skal utgöras / nödigt är / at Undersåtarne blifwa skattade efter hwars och ens Egendom; Så har Kongl. Maj:t til dess wärkställande / med hwad mera därwid til Undersåtarnas lisa bör i akt tagas / i nåder för godt funnit at giöra efterföliande Förordning.

I
emedan ingen Jämlikhet uti Contributionernes utgirande står at erhållas / med mindre icke hwars och ens Egendom blifwer skattad til ett wist Capital i Penningar; ty wil Kongl. Maj:t hafwa lemnat Dess trogne Undersåtare frihet / sielfwa at skatta sig sins emellan alt eftersom de pröfwa hwars och ens Egendom / både uti löst och fast efter Billigheten kunna tåla / utan at Crono=Betienterne sig där med måge befatta / widare än at de hwar å sin ort som alla andra blifwa skattade. Til at förrätta en sådan Skattning / kan utaf hwar Sokn och hwart Qwarter den som befinnes skickeligast och mäst drifwande utwäljas til at föra Directionen wid Skattningen i den Soknen eller det Qwarteret / samt en annan tienlig Person at hålla Protocollet och förfärdiga Skattnings=Längderne; och bör den som förer Directionen, sörja före / at Skattningen ordenteligen förrättas / sökandes at drifwa den samma så högt som möjeligit är til en billig Jämlikhets erhållande / hwar uti de andre böra wara honom behielpelige / efter som de alla hafwa lika myndighet med all frihet at tala därpå / om någon sig för ringa skulle skatt. Alla böra se därpå / at den ene intet må få tilfälle at giöra den andra för när uti Skattningen / utan där wid i acht taga en skiälig billighet / warandes fuller Cronan lika mycket / om någon sig högt eller ringa skattar / medan Contributionen på detta sättet lika fullt utgår; men det skadar allenast de andra med=Contribuenter om någon sig för ringa skattar; Förthenskuld låter hwar och en så mycket mera ombeflita sig / at Kongl. Maj:ts til alla Dess trogne Undersåtares wälfärd påsyftade ändemål til en skiälig jämlikhets erhållande må blifwa befrämiat / lärandes det icke allenast lända alla i gemen / utan ock hwar och en i synnerhet til lindring uti Contributionernes utgirande / när all Egendomen snarare skattas högre än lägre / så at alla Capitaler ansenligen upstiga; Ty därigenom ökes aldeles intet Contributionen som warder påbuden / men kommer på hwar och en så mycket mindre däraf at erläggias. Och som Kongl. Maj:t intet häldre åstundar / än at Dess trogne Undersåtare efter stånd och wilkor genom loflig Handel och Handtering sig förkofra / så låter Kongl. Maj:t altid hålla dem större heder wärde / hwilka genom idkesamhet och flit hafwa förwärfwat sig någon ansenlig Egendom / och intet underlåta emot sådane at förklare Dess nådiga Wälbehag både med heder och andra tienliga förmåner.
II
Wid Skattningen af den Fasta Egendomen på Landet tages til fundament icke allenast den årlige Räntan / utan ock alla tilhörigheter och förmåner / som finnes wid ett Gods / såsom Godheten af Åker och Äng / Nyttan af Skog / Jacht och Fiske=Watn / samt Qwarnar / Hamrar / Krogar / Tårp / och mera sådant / sammaledes Godsets belägenhet at giöra

djv 50

giöra alt uti Penningar til högre wärde / än annorstädes / hwarigenom en sådan fast Egendom anten skattas wara mer eller mindre wärd / och beräknas sedan all inkomst til Capital efter 4½ proCentum; Ödes och på Frihet uptagne hemman skattas efter detta fundament som woro de i fullt bruk / på det ingen åtniutande Frihet aldeles må hindra deras uptagande.
III
Alt hwad Publicum samt Kyrckior och Scholar tilhörer / jämwäl det som til pios Usus är förlänt / warder för Contributions erläggiande befriat / undantagandes hwad Possessorernes lösa Egendom widkommer / hwarunder doch Monderingar för Rustållen intet förstås / ey heller de Monderingar / hwilka hållas under Adels=Fanan; Men alla Skatträttigheter / både af Rusthåll och andra Lägenheter / warda efter deras rätta wärde til Capital skattade.
IV
Crono= Skatte= och Frälse= Bönder contribuera intet för Hemmanen / undantagandes hwad Skatträttigheten angår; men för deras lösa Egendom blifwa de så wäl som alla andra skattade. Sammaledes skattlagde och oskattlagde Torpare / samt Gat=husmän i Skåne / och flere sådane / af hwad beskaffenhet the elliest kunna wara.
V
Med Fast Egendom i Städerne förstås wid detta Contriubutions=Werket bebygde och obebygde Tomter / därpå upbygde Hus / Trägårdar / Wäderqwarnar / Stadsens Åker och Äng / samt mera sådant; och som Husen til en del ingen nytta af sig kasta / utan mera äre ägarne til beswär / i anseende til deras ärlige widmakthållande / därtil med skulle en swår Contribution på Husen mycket hindra Städernes bebyggiande och upkomst; Fördenskuld pröfwar Kongl. Maj:t för billigt / at Husen uti Contributionens erläggiande någon Lindring emot fast Egendom på Landet wederfares, i så måtto / at af Hus til Fyrahundrade Tusend Daler Silfwerm:ts wärde / intet erlägges större Contribution, än af Ett hundrade tusend Daler Silfwerm:t i annan Egendom; Men alla Tomter / anten de äre bebygde eller intet / hwilka särskilt blifwa skattade med den där til slagne Åker och Äng / samt Wäderqwarnar och Trägårdar med mera af lika beskaffenhet / niuta intet denna Lindring til godo; Sammaledes afbrände och förfallne Hus / så länge de intet behörigen äre upbygde.
VI
Under lös Egendom förstås fruktbare och ofruktbare Capitaler, anten i Penningar / Skieps=Parter / Compagnier, eller af hwad namn det wara må / samt Effecter eller Waror / både in= och utom Lands / sammaledes Afwel på Gårdarne / med alt annat som kan räknas för Egendom / och här för widlyftigt är at uprepa; men Löner / Pensioner eller Gratialer, samt Lifstids och behagelige tids Förläningar af Cronan warda aldeles befriade.
VII
Skattningen af den fasta Egendomen skier på den ort hwarest Egendomen är belägen / medan man om dess rätta wärde och beskaffenhet där har bästa kunskapen: men all den lösa Egendomen skattas där ägarens rätta hemwist är / anten han sielf är tilstädes eller intet / oaktad Egendomen på åtskilliga Orter är tilfinnandes.
VIII
Skattningen förrättas på Landet uti hwar Sokn för sig särskilt / och uti Städerne uti hwrt Qwarter / hwarest alla de / som bo i Qwarteret / af hwad stånd och wilkor de äre / komma tilsammans där beqwämligast är / hwarom de si sielfwa kunna förena: Och på det de Undersåtare som bebo publique Hus / af hwad Egenskap de wara kunna / intet måge slippa Skattningen / så böra alla sådane publique Hus bland de andra Husen i Qwarteren numereras, oaktad för sielfwa Slotten eller Husen ingen Contribution erlägges Uti

djv 51

IX
Uti Städerne skattas först alle Tomter / anten de äro bebygde eller intet / sedan skattas det särskilt / som på Tomterne är upbygt efter dess rätta wärde.
X
Sedan Skattningen af den Fasta Egendomen är förrättat och behörigen anteknat / företages Skattningen af den lösa Egendomen / och begynnes på den oförmögnaste / då hwar och en förs skattar sig sielf til alla sin lösa Egendom / hwad namn den hafwa kan / intet undantagandes / som icke genom denne Förordningen är befriat; finna de andre / at någon sig för ringa skattar / så påminnes sådant och jämkas så länge / til dess anten med allas öfwerenskommande eller ock genom de flästes beslut en skiälig Skattning erhålles / från hwilken ingen undslipper / af hwad Stånd och Wilkor han wara må / som Contribution bör utgiöra / ey heller kunna hwarjehanda utgifne Frihets= Bref befria någon för denne skattningen.
XI
På det Kongl. Maj:ts trogne Undersåtare så mycket mera måge wara försäkrade / at de af dem utgiorde Contributioner til Rikets Förswar och andra högst angelägne tarfwor warda anwände / så wil Kongl. Maj:t af ett särdeles nådigt förtroende lemna hela Contributions- Werket under Undersåtarnes egen förwaltning / så at Stats= Contoiret sig där med intet skal hafwa at befatta / hwilket bäst och beqwämligast kan skie af Ständernes Banco - Fullmäktige uti Banquen, hwarigenom Banquens Credit jämwäl lärer styrckias / kunnandes alla Contributions - Medel komma under särskilt beräkning ifrån andre Banquens Medel uner Titul af ett Contributione - Ränterie / hwar til nödige Betiente kunna antagas; Uti Gouvernementerne och Länen upbäres fuller Contributionerne efter wanligheten af Cronones Upbörds=Män / men lemnas Undersåterne i hwart Gouvernemente eller Lähn fritt nu strax wid första Sammankomsten at utwälja deras egen Räntmästare / som af Upbördz=Männen emottaget Contributions - Medlen / och giör därföre Räkning in för Contributions - Ränteriet / samt utan uppehåll betalar hwad som af bemälte Ränterie på honom warder assignerat; och böra Contributions - Medlen ingalunda blandas med Cronones Räntor / utan uti en särskilt kista sättias i godt förwar under tre lås och nycklar / hwaraf Landshöfdingen har den ena / den utwalde Räntmästaren den andra / och någon beskedelig Man / som bor på orten / hwilken äfwenwäl wid första Sammankomsten kan utwälias / den tredie; kommandes alla de / som hafwa Egendom i Länet / at wara Borgen för Räntmästaren / så at hela Länet ersätter / hwad han skulle komma til korta; På samma sätt förhålles med Räntmästaren / som tilsättes i Stockholm.
XII
Och på det Ständernes Bonco - Fullmächtige eller Cntributions - Ränteriet wid detta Werketz Skiötzell må finna så mycken större lätthet / så har Kongl. Maj:t i nåder för godt funnit at årligen förordna en af Dess Råd / som skal wara dem til hielp och bistånd / så at de uti alt hwad detta Wercket angår / måge hafwa en wiss / til hwilen de sig kunna hålla / och andraga hwad som til Werketz befrämjande erfordras / samt bekomma Handräkning uti de mål som kan behöfwas / förblifwandes samma Kongl. Råd wid detta Werketz skiötzel allenast ett år / då Kongl. Maj:t en annan af des Råd därtil wil förordna / med mindre Kongl. Maj:t för särdeles orsaker icke skulle för godt finna / at låta den förre därwid längre fördröja.
XIII.
När Skattningen uti Soknen är förrättad / låter den som är utwald at föra Directionen, förfärdiga twenne Skattnings=Längder / nämigen en på den Fasta / och den andra på den Lösa Egendomen efter hos=flöljande Formular, och skickar twenne af hwardera slaget til Gouverneuren eller Lands

djv 52

Landshöfdingen; men det wid Skattningen håldne Protocollet underskrifwes och försegles / samt förwares i Kyrckian til efterrättelse wid nästa Skattning. Uti Städerne upsättes en Skattnings=Längd i hwart Qwarter på alla bebygde och obebygde Tomter / med den där til slagen Åker och Äng / samt Trägårdar / Wäderqwarnar med mera af lika beskaffenhet / en annan på sielfwa Husen och deras wärde / och den dredie på den lösa Egendomen i Qwarteret / och sänder dem til Magistraten; men det wid Skattningen håldne Protocollet underskrifwes och förseglas / amat förwares uti den til Qwarteret hörande Kyrckian til efterrättelse wid nästa skattning. Magistraten låter strax draga desse Qwarters Längder tilsammans uti en Längd / efter hos= följande Formular, doch särskilt för hwar och en slags Egendom / som ofwan förmält är / coh skickar äfwenwäl twenne af hwardera til Gouverneuren eller Landshöfdingen / men i Stockholm skickas de til Kongl. Rådet och Öfwer=Ståthållaren; sedan ser Magistraten Längderne igenom / i fall någet skulle wara at påminna til nästa skattning.
XIV
Af dessa Längder skickar strax Kongl. Rådet / och ÖfwerStåthållaren samt gouverneurerne och Landshöfdingarne / en af hwardera slaget til Ständernes Banco - Fullmäktige eller Contributions - Ränteriet / sedan ser hwar å sin ort Skattnings=Längderne igenom / och i fall något där wid är at i akt taga / påminnes sådant til nästa skattning.
XV.
Kongl. Maj:t finner bäst wara / at alla Capitaler räknas under wissa Titlar och Delar / och införes således uti Skattnings=Längderne / nämlig til Summa, Cassa, Posse / Hop och Kast / så at om en äger ett Capital, som stiger til Etthundrade Tusend Dal. S:mts wärde /eller någras Capitaler tilsammans räknade / giöra Etthundrade Tusend Dal. S:mts wärde / så kallas det en Summa, och när något öfwerskiuter Hundrade Tusend Dal. S:mt / så begynnes en ny Summa, så at om Tio Dal. S:mt öfwerskiuter / kallas det ett Kast / och tio Kast kallas en Hop / tio Hopar en Posse / tio Possar en Cassa, och tio Cassor giöra åter en full Summa; den som hafwer större Capital i Egendom / än Etthundrade Tusend Dal. S:mt den räknas för så många Summor, som han äger Hundrade Tusend Dalers Capital til. Och hwad som en full Summa öfwerstiger / det lägges til ett annat Capital i samma Sokn eler Qwarter / som behöfwer fyllnad / at giöra en full Summa, så at allenast en Summa i hwar Sokn eller Stad kan hända blifwa ofullkommen / således är:
1. Kast Dal. 10
10. Kast giöra en Hop / som är Dal. 100
10. Hopar giöra en Posse / som är Dal. 1000
10. Possar giöra en Cassa, som är Dal. 10000
10. Cassor giöra en Summa, som är Dal. 100000
På den händelsen / at Twåhundrade Penningen eller en half proCentum skulle contribueras, så kommer för ett Kast eller Tio Dal. S:mts Contributions - Capital at utgiöras allenast Ett och Tre Femtedels Öre S:mt / för en Hop eller Ettuhundrade Daler / Sexton Öre; för en Posse eller Ettusend Daler Fem Daler; för en Cassa eller Tio Tusend Daler Femtio Daler; för en Summa eller Hundradetusend Daler S:mt / Femhundrade Dal. S:mt. Och när man således wet / huru många Summor, Cassor, Possar / Hopar och Kast i Länet finnes / är lätt och i en hast at se / huru högt sig Contributionen både för hela Länet så wäl som för hwar och en i synnerhet belöper; Fördenskuld böra alle Skattnings=Längder på sådant sätt warda inrättade / som hos följande Formular utwisar.
Den Fasta Egendomen / som af början uti en Summa ihopsättes / måste altid blifwa tilsammans och intet utan sär=

djv 53

särdeles skiäl åtskillias. Sammaledes den Löse Egendomen / så wida den Årlige förändringen sådant wil tillåta / då hwar och en så mycket bättre lärer känna sina Med=Contribuenters wilkor / och kan man jämwäl då så mycket mera wara försäkrad / at ingen är förbigången.
Här wid är för större riktighet och beqwämlighet skuld at taga i akt / at enär något Capital uti Skattnings Längden införes / räknas det som är skattad under Fem Daler S:mts wärde / för intet / men hwad som stiger til och öfwer Fem Daler Silfwer:mt / räknas däremot för Tio Dal. När Räntmästaren uti Länet eller den som har tredie nyckelen til Ränteriet / kommer at afgå / då kallar Landshöfdingen en af hwarje sådan ihopsatt Summa öfwer hela Länet tilsammans / at wällia en annan i stället / den som allena står för en hel Summa, kommer för sin Summa tilstädes; men den som äger twenne Summor. har också uti wälliandet twenne röster / så at hwar hel Summa äger en röst.
XVI.
Skulle någon dö emellan Skattningen och Contributions erläggiande / eller ock flyttia från den ena Orten til den andra / så bör lika fullt dess Contribution betalas där han sidst är worden skattad.
XVII.
När Stats - Werket är flutit / och man där af får se huru stor Summa det näst påfölliande Året erfordras til Riksens oumgiängeliga förnödenheter / då lära samtelige Kongl. Maj:ts hemmawarande Råd tilställa Kongl. Rådet så wäl som Ständernes Banco - Fullmäktige eller Contributions - Ränteriet hwar sin underskrefwen Förtekning på hela Summan, som behöfwes / samt huru mycket til hwart behof och til hwem Medlen där til skola utbetalas / därefter giör sedan Ständernes Banco - Fullmäktige uträkning antingen en Ottonde del / en Qwart / eller en Half / mera eller mindre af hwar Hundrade Penning skal erläggias; dock som åtskillige högst angelägne Utgifter in på Året kunna förfalla / hwilke man förut intet har kunnat afse / så måste uträkningen af Contributionen således skie / at en erkläckelig Summa til sådana behof kan wara i förråd / utöfwer det / som Förtekningen innehåller; Och bör detta Contributions Ränteriet handteras under samma Eds plikt och med samma tysthet / som Banco - Werket / så at ingen främmande eller den / som icke wederbör / må få weta dess tilstånd / hwarken til inkomst eller utgift. Sedan uträkningen är giord / låta Ständernes Banco - Fullmäktige eller Contributione - Ränteriet Kongl. Rådet och Öfwer = Ståthållaren / samt Gouverneurerne och Landshöfdingarne weta / huru stor Contribution skal utskrifwas och upbäras / hwilket hwar å sin ort på deras begäran strax efterkommer.
XVIII.
Men på det Undersåtarne icke måge beswäras med alt för stor Contribution på en gång / så skola Kongl. Råden noga öfwerlägga / hwilke Utgifter det Året äro högstnödigast / och låta de andra til nästa Året anstå / blifwandes bland de högst=nödige räknade / hwad som behöfwes til Flottans eller någon Escaders utredning / til Fält Staterne, Armeerne, Magaziner, Transporter och Durchtågs Giärder, med mera sådant.
XIX.
Hwad som af den utskrifna Contribution öfwerskiuter Utgifterne för det ena Året / det hålles i godt förwar til det nästfölliande Årets behof / och om giörligit är / sättes det i Låne = Banken för Interesse. Af detta öfwerskåttet kan Kongl. Rådet / så wäl som Banco-Fullmäktige och de Betiente / som til detta Werket behöfwes / niuta en wiss Lön och Underhåld för deras möda / samt de omkostningar betalas, som

djv 54

som elliest til Werkets drifwande erfordras; Men när tilståndet blir sådant / at inge Contributioner widare behöfwes / då blifwer detta öfwerskåttet i Låne=Banquen ståendes på Interesse för Contributions Ränteriets Räkning til Undersåtarnes allmänna bästa at anwändas / när så skulle omträngia.
XX.
Hela Contributionen bör wara utbetalt uti Februarii Månad / sedan Skattningen Hösten förut är förrättad / på det man i rättan tid sig af den samma må kunna betiena / och intet i mangel af behöriga Medel nödgas låta den bästa tiden och tilfället gå förbi något nyttigt til Riksens Tienst at förrätta; Men på det tiden intet alt för långt må utdragas med Contributioners utskrifwande / til dess alla Skattnings=Längder inkomma / så måste intet därwid dröjas / til dess Längderne från de längst aflägne Höfdingedömen insändas / utan när Längder från så många Län äre inkommne / at man ungefehr där af kan döma huru stor Contribution bö utskrifwas / så måste sådant strax förrättas.
XXI.
Contributions-Ränteriet måste giöra den anstalten / at Medlen til hwart och ett behof efter den af Kongl. Råden erhåldna Förtekningen i rättan tid och utan uppehåld warda aflefwererade på de orter hwarest de behöfwes; skulle tiden infalla at betala några Utgifter / innan Contributions - Medel äro influtne; så måste Ständernes Banco-Fullmäktige / uplåna så mycket / som Behöfwes / emot sådana Interessen, som tidernes beskaffenhet fordra / så at Utgifterne intet komma at studsa; hwilket lån med det uplupna Interesser, sedan kan betalas af Contributions - Medlen / medan fast nyttigare är / at betala Interesser för Medlen / än at i brist där af försumma det / som högst angeläget är til Riksens wälfärd.
XXII
Kongl. Rådet och Öfwer=Ståthållaren samt Gouverneuren och Landshöfdingen / jämte Upbörds=männen i hwart Län / böra swara därföre / at Contributionen wid Terminen riktigt warder betalt / och på det sådant så mycket bättre må kunna skie / så tillåtes Upbörds männen för den tredskas räkning at uplåna så mycket dess Contribution sig bestiger / emot en half proCentum Interesse om wekan / hwilket Interesse med sielfwa Contributions - Summan af den tredskas Egendom exequeras, i fall han sig sielf därmed intet infinner; dock böra Upbörds=männen wid sådanna tilfällen beskedeligen handtera Undersåtarne, så at de intet utan skiäl förorsaka dem den omkostnaden; förmodandes Kongl. Maj:t / at hwar och en wid en sådan lindrig och billig Contributions erläggiande lärer wisa sig willig den samma utan twång at utgiöra.
XXIII.
Sedan Contributionen på detta sättet är inrättat / blifwa alla andre Contributioner uphäfne och afskaffade / sååsom Durchtogs=Giärden / Tionde Penningen af Löner / Legefolks=Contributionen, Fierde Penningen af Hushyror och Capitaler, Eldstadz=Contributionen, Fem och Twå Dalers Contribution af hwart Hemman / Presterskapets Contribution af Hel Giärds Mantalen / med mera sådant / som af alla Stånden i gemen / eller af hwart Stånd särskilt äre wordne utgiorde / ehwad namn de hafwa kunna.
XXIV.
Gouvereurerne och Landshöfdingarne måste som oftast / när lägenheten så medgifwer / giöra Undersåtarne underrättade om detta Werkets egentelige sammanhang / samt huruledes därigenom Contributionen med större lisa och på billigare sätt warder utgifwen / så at ingen öfwer dess förmögenhet beswäres / och dem sådant tydeligen och klart föreställa / så at de om rätta beskaffenheten däraf noga måge blifwa underrättade / hwilket jämwäl bör skie af ÖfwerStåthåållaren i Stockholm.

djv 55

XXV.
Skulle något mera nyttigt kunna wid handen gifwas / som kan lända til detta werkets större lätthet och mera befrämiande af Kongl. Maj:ts påsyftade ändemål / at lisa dess trogna Undersåtare / så kan hwar och en sig ombeflita sådant at påfinna / samt hos den wid Werket förordnade Kongl. Rådet därmed inkomma / hwilken sådant Kongl. Maj:t i underdånighet lärer tilkänna gifwa / då det / som pröfwes wara nyttigt / kan komma at efterlefwas. Men imedlertid bör denna Förordningen stricte efterlefwas / och ingen ändring där uti tillåtas / så ofta nödigt pröfwes at någon Contribution skal utskrifwas, Datum tu supra.

CAROLUS